Varför alla dessa upprepningar?

Har under det senaste åren haft ett antal kontakter i sjukvården för att utgöra stöd till en anhörig. Det som ganska snart blir en verklighet är hur man repeterar och repeterar samma åtgärder på olika kliniker. Om man gör detta för att man tror att tidigare kliniker gjort fel eller om det helt enkelt är systematiken som är fel är svårt att avgöra.

Men frågan är om inte detta är ett av sjukvårdens allvarligaste problem.  När man skriker efter resurser (såväl läkare som sjuksköterskor) borde väl antalet upprepningar t ex vad gäller provtagningar och samtal kunna begränsas? Om man t ex tagit spirometri tre gånger och nedan remitteras till en fjärde klinik skall man då börja om från början med en ny spirometri för att ”att det är vår rutin”? Är det inte också rimligt att den doktor som har det första samtalet med patienten noterar det han/hon får veta så att nästa  doktor inte behöver ställa samma frågor. I en tid när sjukvården i Sverige dras med allvarliga problem både när det gäller att få budgeten att gå ihop och att hitta utbildad personal måste denna typ av frågor utredas. Här skulle en avsevärt effektivare metodik kunna tillämpas.

”Anhörig till patient”