Region Stockholm ska utreda remisskrav för patienter som söker till sjukhusens akutmottagningar.

Nedanstående artil

 

Nedanstående artikel är hämtad från Läkartidningen
Joakim Andersson
Joakim.andersson@lakartidningen.se

I Region Stockholms budget för 2020 finns ett uppdrag om att utreda remisskrav till akuten. Nu har arbetet med att ta fram utredningsdirektiven börjat.
Tanken är att ta fram ett underlag som ska innehålla möjlig utformning och definition av remisskravet samt en beskrivning av konsekvenser som olika lösningar medför.

– Syftet med ett eventuellt remisskrav är att varje patient ska få rätt vård, på rätt plats så fort som möjligt efter patientens medicinska behov. Till exempel har vi i dag en del patienter som väntar länge vid en akutmottagning på ett akutsjukhus medan de kunde bli undersökta och behandlade betydligt snabbare vid en närakut, säger hälso- och sjukvårdsdirektören Björn Eriksson i ett pressmeddelande.
Anna Starbrink (L), sjukvårdsregionråd i Stockholm, uppger för Dagens Nyheter att remisser skulle kunna skrivas av personal på 1177 Vårdguiden eller av vårdcentralerna.
– Den som är allvarligt sjuk eller skadad ska förstås ringa 112. Men övriga kanske kan ta kontakt med sin vårdcentral, eller 1177 Vårdguiden och därifrån hänvisas till rätt akutmottagning, närakut eller kanske få en jourläkarbil till hemmet. Vi vill se om det skulle kunna underlätta för patienterna och samtidigt för vården, så att rätt patient möter rätt vårdnivå direkt, skriver Anna Starbrink i en kommentar till tidningen.
Men Ylva Sandström, ordförande i Distriktsläkarföreningen i Stockholm, är skeptisk till att införa remisskrav till akuten.
– Det finns i Norge och det fungerar där, men skillnaden är att man där har en fungerande primärvård. Jag tror det är väldigt svårt med remisstvång till akuten när man har en sviktande primärvård som vi har. Vem ska skriva remissen? Det är hela tiden så det går till i landstinget, att man flyttar ut arbete på primärvården utan att skicka med pengar. I nuläget tycker jag inte att det är en fiffig idé, säger hon till Läkartidningen.
Om det ska vara ett remisstvång till akutmottagningen så måste det också finnas resurser att skriva remisserna, menar Ylva Sandström.
– Kommer det avlasta någonting eller kommer det bara bli dubbelarbete och formalia kring det? Det viktiga är att vi måste ha en primärvård som fungerar. Det har vi tyvärr inte, utan vi har en kraftigt underdimensionerad primärvård. Vi kan liksom inte ta akutens patienter också, och träffa dem innan. Det kommer inte att fungera.

Läkartidningen har tidigare rapporterat om problem vid akutmottagningarna i Stockholm.
Bland annat presenterade Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) förra året stor granskning av 64 akutmottagningar i landet. Där framkom att fyra av de sju granskade akutmottagningarna i Stockholm inte uppfyllde kraven på en god och säker vård för patienter som väntar på en vårdplats.
Enligt siffror från Socialstyrelsen minskade dock antalet besök till Stockholmssjukhusens akutmottagningar med 11 procent under förra året, jämfört med 2017.
Däremot ökade den totala vistelsetiden på akutmottagningarna i regionen, och Södersjukhusets akutmottagning hade den längsta medianvistelsetiden i landet förra å